Vi får väl se om det håller, jag hoppas det.
Jag har aldrig i mitt liv varit utan kolhydrater och socker på den nivå jag har varit den senaste veckan, till och med Xtravaganzasopporna har högre innehåll per dag av dessa än jag äter nu.
Tro tusan att jag får huvudvärk.
Riktigt svårt sötsug hade jag i onsdags kväll, då även huvudvärken började (tadaaa), och helt desperat googlade jag fram ett lchf-recept på kokostoppar utan socker. Medan dessa stod i ugnen vattnades det i munnen och kroppen jublade, för ÄNTLIGEN skulle det komma lite mums! De hann knappt svalna på plåten innan jag kastade mig över dem, och så besviken jag blev.
Jag var redigt mätt redan innan, det var bara suget som skulle stillas, men när jag bet i en av dessa läckerheter hände absolut ingenting. Nada. Såklart.
Gud, så förbannad jag blev. Och så uppenbart sockersuget blev.
Jag bestämde mig för att hädanefter ska inga dylika sug stillas, utan bekämpas. Om jag ska sluta småäta och vara sugen ska jag inte heller göra det nu när jag faktiskt inte beöver då jag är konstant mätt. Basta!
Under veckan har jag ju både jobbat och suttit på möten, och insett hur mycket jag stoppar i mig på en dag utan att ens märka det. Vetebröd, som jag inte ens direkt gillar, hade jag ätit flera skivor av under ett möte i tisdags kväll, bara för att de fanns där på bordet. Igår hade jag ätit en muffins helt by the way, och otaliga kakor som står i en låda i fikarummet hade slunkit ner under veckan utan att jag ens hade märkt det.
Det är liksom sådant jag inte märker att jag äter, det räknas inte riktigt. Och då ska jag inte ens fundera på hur många dubbelnougat, Japp och annat som jag hade plockat med mig från macken och smaskat i mig i bilen på väg hit eller dit, och glömt bort en kvart senare.
Kanske ska jag sitta vid ett bord och äta då jag ska äta oavsett, för det jag äter medan jag far hit eller dit eller gör något annat glömmer jag lika snabbt.
Shit, med socker, fett och snabba kolhydrater jag har stoppat i mig dagligen! Utan att ens reflektera.
Slut är det med det, och det känns finfint.
Nu- promenaddags!
Det är helt sjukt vad man gör utan att tänka. jag hade samma uppenbarelse när jag slutade med sopporna nu. Hur mycket jag tidigare åt fastän jag inte alls var sugen eller behövde det. Helt plötsligt fanns liksom inte ens tanken på att ta en kaka fastän de stod på bordet. Men att ändå kunna unna sig. T,ex åt jag jordnötskakor utan socker hemma hos mina morföräldrar häromdagen som jag själv valt ut. Skitbra! :)
SvaraRaderaPrecis! Inte äta för att det finns där, utan göra ett ytterst medvetet val att äta det ena eller andra, i synnerhet jordnötskakor utan socker! Var hittade du dem??:D
SvaraRaderaJag tror att när man gör de medvetna valen där man verkligen tänkt efter för o nackdelar så ångrar man dem inte lika enkelt senare.
SvaraRaderaJag valde att smaka litet chokladhjärta min son bjöd på idag men för mig blev det noga genomtänkt o inget jag ångrar nu.
Hur det smaka?
Inte alls så got som jag mindes bara socker så blää helt enkelt.
Fin blogg du har kommer titta in fler gånger
Tack! Du är så välkommen:)
SvaraRaderaJa, et medvetet val finns det ju ingen anledning att ångra. man får bara deala med konsekvenserna, som man förhoppningsvis kalkylerade med redan när man valde. Och ett hjärta från sonen kan man ju faktiskt inte tacka nej till!;D